Riksteatern i Umeå

I Hallunda, en söderförort till Stockholm, huserar Riksteatern. I ett specialbyggt hus skapas ett tjugotal teaterföreställningar varje år. Förutom ett sexvåningshus med alla olika former av administratörer och konstnärliga ledare, finns en teaterverkstad med snickeri, ljus- och ljudförråd, kostymförråd och sex olika scener. Och alla föreställningar som produceras rullar sedan runt i Sverige.

Surrender i Umeå

Under hösten turnerade man bland annat med ungdomsthrillern Surrender, av den mångfaldigt prisbelönta australiensiska författaren Sonya Hartnett. Dramatiseringen är gjord av Ninna Tersman, dramatiker och dramaturg på Riksteatern. Det genomfördes 47 föreställningar på 18 orter som besöktes av ca 4 000 ungdomar.
MTABs fotograf Henrik Olofsson var på plats i Umeå och Ersboda Folkets Hus när den stora trailern med all utrustning rullade in en måndag morgon i december. Han dokumenterade uppbyggnaden av scenen och gradängen, dvs läktarna som åker med i bilen. Föraren Tommy Norling hade då åkt runt med föreställningen i både Norrland och Mellansverige i några månader.

Scensupport av MTAB

Utrustningen transporterades i en sk citytrailer på 70 kbm och allt vägde ca 5 ton. Produktionen byggdes mestadels upp från grunden i tomma gymnastikhallar. Tommy Norling medverkade med scensupport som bestod i att bygga upp och riva gradängen, med ca 100 sittplatser. Han vägledde de frivilliga medarbetarna i bygget.
I en normal turné från Riksteatern ingår det förutom skådespelare alltid en teknisk ledare och turnéledare. De hanterar allt praktiskt under turnén och medverkar också bakom scenen på föreställningarna.
– Vid större föreställningar har vi fler medarbetare bakom scenen, då ingår det oftast en scenmästare, en ljus- och en ljudtekniker samt en kostymtekniker, berättar Håkan Wahlström, teknisk chef på Riksteatern i Hallunda.
Håkan basar över ca 40 fast anställda och 40 frilansande tekniker som arbetar i snickerier, verkstäder och alla förråd.
– I Hallunda bygger vi upp alla föreställningar från grunden och provspelar dem på någon av våra sex scener, innan de åker ut på turné.
Det är ett långt förberedelsearbete och en stor logistisk manöver att skapa så många olika former av teatermiljöer. Allt ska specialanpassas för de olika spelsituationer som man möter ute bland teaterföreningarna i landet.
– Vi har ett digert register där i stort sett samtliga förutsättningar för de flesta spellokaler finns nerskrivna, berättar Håkan. När det gäller Unga Riks, som spelar skolteater, är inga moduler bredare än 80 cm, för att de ska kunna bäras in i skollokalerna.

Turnékoordinator

För att stödja logistikapparaten finns det en speciell turnékoordinator som syr ihop alla föreställningar och ser till att det bokas bilar med tillräcklig storlek för var föreställning. I planeringen av turnéerna måste man också lägga in spelningarna så att förarna kan få de lagstadgade 11 timmarnas vila mellan körningarna.
– Vi samarbetar sedan många år med MTAB som har en rad trailers och lastbilar i olika storlekar: 40, 80 eller 120 kubikmeter stora. Redan i början av planeringen av varje föreställning bestämmer den så kallade uppdragsledare på Riksteatern vilken typ av bil som ska användas.